En av de 32 dikterna om kärlek:
dina händer om kvällen natten tar på sig sina svarta handskar och går ut i skymningen där björkarna reser sitt vita staket runtom kvällen och i dunklet blänker konvaljerna i droppar av kvarglömt ljus och trasten trär sin tråd i ensamhetens bleka nål över starrens grå vadmalsprocession och smultronhultens kvällsskuggor reser sig i grindhålens laviga tomrum där gransusningen stiger och faller i dovgröna lietag och medan kvällen faller sönder i blekblå rök stänger dina händer ute dagens oro
ytterligare en:
bakom palissaden
dagens dinosaurkropp sväller upp ur nattens gräs tills ballongskalet täcker himlens vrår och gryningen vissnat och slokar i spindelväv över ängarna och morgonen stävar för fulla segel mot horisonten och fåglarna reser spetsiga visselpalissader runt om oss till ett skydd och daggen är droppar av klar nervgas som dödar inkräktarna och fällor blir resta på betryggande avstånd och långt från blanka ögons gällhet ligger vi och du vaggar en meter ovanför mig förtöjd vid min navel uppblåst av min röda cykelpump som gnisslat dig full som en trind vätgasballong utan ballaster rör du dig över mig utan att andra ljud förmärks än från syrsor och nynnandet från blommorna utanför oss som snart slår sitt pollen över oss och rotar sina revor i oss tills vi blir två vita myllor fulla av blommor och bara frostens frasande hörs när kvällen kommer
samt en tredje:
sommar
gökarna gal i sin sal snurrar runt kring sin navel hugger och slår sommarn är här på sina kransar hör hur jag gal nu är jag här på dina kransar hugger och slår gal runt din navel snurrar och slår blommorna väller aftonen kväller solen slänger kring horisonten gal som en gök hugger och slår sommaren rinner bland doftande malvors blusande linning med tordyvlars mjäckande surr hänger och slänger på krokiga ben jag i dina kransar midsommarstång midsommarstång långa natten långa stång sommarens fötter smackar i daggen natten slår ut sin röda kappa fodrad med blåa rop från en gök kärlek sin kos kärlek sin kos dingla och slå jag är en kläpp i din sommarklocka krossas till dagg ligger i slagg blänker bland gräs i tidiga morgondimman